Att sluta amma, del 2

Då var första natten avklarad. Känner mig lite mosig men vid gott mod. Ungefär klockan halv sju igår kväll började Nils tappa humöret, vanligtvis brukar han börja kvällsamningen vid sex-sju tiden. Han var väldigt ledsen, på gränsen till hysterisk. Det var tur att hans naglar var klippta annars hade det nog sett ut som om han varit i slagsmål med en katt. Ungefär en timme höll det i sig innan han utmattad somande likt en koala i min famn.
 
När han väl somnat smög jag upp honom till sin säng och lade honom där i. Klockan var nog ungefär halv åtta då. Sedan gick jag ned till soffan och vräkte i mig Pepsi och chocklad. Klockan halv tio gick jag och la mig, Nils låg fortfarande och sussade då. Men klockan halv ett på natten vaknar jag av babyvakten. Nils har vaknat. Här var jag riktigt nervös ska jag erkänna. Men jag gick in och hämtade honom i sitt rum och tog med han in till mig. Där fick han snutta på en klämmis med gröt. Det var rätt gulligt faktiskt för det såg ut som han trodde han låg och ammade. När klämmisen var slut gnälldes det lite granna men sedan somnade han åter. Den jobbigaste perioden har varit nu mellan klockan tre och klockan fem. Nils har vaknat, gnällt,däckat, vaknat, gnällt, däckat. Vet inte hur jobbigt detta är för honom, men det känns oroligt. Dessutom är det lögn i tusan att man somnar själv under tiden. Men nu när vi gick upp hade klockan åtminstånde blivit halv sju och det får väl anses som en lagom tid att stiga upp på.
 
Återkommer angående amningen imorgon igen med en uppdatering om hur det har gått vidare. 
  
 

Kommentarer:

1 Anonym:

Bra jobbat av er. Heja Nils.

Kommentera här: